Nu sitter vi här igen, V och jag. Ser på Fångarna på fortet, avsnitt 617… men har det mysigt. Idag är en ”mellandag” för honom. Cellgifter i morse, sen inget förrän imorgon kl 12. Då drar det igång på riktigt.

Idag var det en körig morgon då det skulle duschas, klippas naglar och klippas hår på alla barnen. Fia och jag var ett bra team då! Sedan åkte vi hit och lekte på Lekterapin i fyra timmar. Det var så mysigt. Vi gjorde Halloweenpyssel, lekte sjukhus, spelade boll och verkligen lekte. Ja, en del ”sjukdomsvinster” har vi fått hela familjen. Vi umgås på ett helt annat sätt nu. Ägnar så mycket tid till varandra. Något vi aldrig hittade tid till förut. Det var alltid jobb eller något socialt, middagar, fester och annat. Det livet känns så avlägset, dagarna går ihop och vilken veckodag det är spelar ingen roll. Men det är en stor vinst att släppa allt annat och bara leva för familjen för en tid iallafall. Barnen älskar det!

Märker oxå hur min relation till V har ändrats. Jag har nästan helt lagt ner min ”föräldraroll” och är mycket mer avslappnad och lugn i vår relation. Vi pratar och skrattar nästan mer som kompisar än som mor och son. Jag har alltid varit så mån om att ”uppfostra” i alla lägen, varit rätt överspänd tror jag. Nu är ju allt som det är, satt på sin spets på ett sätt som gör att inget blir viktigt längre. Uppfostra får vi göra efteråt, tänker jag.

Tänker oxå på att nästa fredag, om mindre än en vecka, är vi på RÄTT sida, då är transplantationen genomförd och uppbyggnaden börjar. Nu är det ju nedbrytning och det känns så negativt. Då börjar kampen till ljuset!

Idag fick jag oxå ett superfint mess från vår kära Dr Eva! Hon tänker fortfarande på oss och vi finns i hennes tankar. Såå värmande!! Vi tänker på henne ofta och allt hon har gjort för oss. Att få det stöd som vi fick under den hemska första tiden var helt obeskrivligt värdefullt! För evigt tacksamma!

Ja, än sålänge är ju tiden här helt ok. Och dagarna går på något vis. V och jag bestämde att vi säger att vi ska vara här i 40 dagar, då blir vi förhoppningsvis postivt överraskade och får åka hem tidigare. Så det är ”bara” 35 dagar kvar…