Ännu en dag på sjukhuset snart slut. Lillasyster och Micke kom just och snart ska hon och jag åka hem till de andra. Dagen har varit jättebra, vi har haft roligt och skrattat mycket. Nu känner jag dock att jag är helt slut. Det tar så mycket på krafterna, det är konstigt…

V mår fortfarande jättebra, märker ingenting av medicinerna. Konstigt, det är ju så många!! Det är på söndag som det börjar, jag trodde det var ikväll, men jag hade missuppfattat. Då börjar cellgifterna med dropp och samtidigt ska han ha ”spoldropp”, som hjälper till att ”spola rent” från den farliga cytostatikan. Han kommer oxå få något annat dropp som kan föra med sig kraftiga biverkningar. Under den tiden får man inte lämna avdelningen, för biverkningarna kan komma hastigt och vara farliga. Usch, får ont i magen av oro. Men det är skönt att vi har fått några bra dagar nu innan, så har vi hunnit acklimatisera oss och vänja oss.

Idag har V ”hälsat på i klassen” via MSN. Otroligt häftigt!!! Han tyckte det var såå roligt att se kompisarna igen! Han var med när kompisarna hade föredrag och på en liten sångstund. Han levde verkligen upp av det. Sedan ”ringde” fröken oxå och vi gick igenom veckans läxa. Det är så fantastiskt! Senare kopplade vi upp oss mot syskonen hemma och de små tyckte det var jättespännande.

Här är de verkligen fantastiska, personalen! Idag kom kökspersonalen och frågade om V ville göra chokladbollar, sedan kom de in med alla ingredienser och han fick göra sina egna chokladbollar. Jättemysigt!

Annars är det pingis, pingis och åter pingis som gäller… hade en schysst vinstsvit, men så kom han igen och jag fick stryk flera matcher :-). Men wow, vad bra jag kommer vara när vi kommer härifrån!!

Ja, såhär kommer väl dagarna att rulla på förhoppningsvis, vi får hoppas att han får må så bra som det är möjligt. Av nästa medicin blir 1/3-del väldigt illamående och trötta, 1/3-del får influensaliknande symptom (bli riktigt dåliga) och 1/3-del mår ganska ok. Jag håller alla tummar för att han kommer må ok. Någongång nästa vecka börjar den jobbiga isoleringen. Han kommer inte få lämna rummet på 14-20 dagar. Det blir tufft. Många timmar att slå ihjäl.

Imorgon ska jag ta med alla barnen hit och vi ska hänga här hela dagen, sedan kommer det ju dröja innan de får träffa varandra igen. På kvällen åker Micke hem med dem och jag är kvar med V.

På söndag ska Micke och V raka av sig håret. Micke ska oxå göra det. Det tycker jag är otroligt fint, äkta kärlek! Sedan kommer mina fina killar sitta här med varsin Villalidmössa på sig :-)!!

Mamma är superdålig, har så hemskt ont och mår så dåligt. Så hemskt att det ska sluta så. Varför kunde hon inte bara fått somna in, utan sådan plåga? Mina systrar vakar fortfarande och det är inte långt kvar. Orkar inte tänka på det, som sagt. Tar det sen – en annan gång. Min fina vän Gabriella skrev att mamma kommer bli V’s skyddsängel och vaka över honom från himlen. SÅ ska jag tänka. Det är fint.

Fjärde dagen… många dagar kvar… men det har ändå gått hela fyra dagar. Nu är vi igång!