Jag läser en annan ALD-mammas blogg och hon hade blivit kontaktad av en ”ny” ALD-mamma… alltså ännu en oskyldig liten pojke har blivit drabbad av denna hemska fruktansvärda sjukdom. Mitt hjärta blöder. Det var försent för en transplantation…
Jag blir så innerligt glad för att vi hittade sjukdomen så tidigt, så att vi fick möjlighet att göra en transplantation. Att vår W förmodligen kommer att övervinna det fruktansvärda. Lika innerligt ledsen blir jag när jag får veta att en annan pojke inte får den möjligheten…
Livet är så orättvist. Mina tankar är hos dem och alla andra fina ALD-familjer.
