Tillbaka från en riktigt skön och rolig vecka på Kanarieöarna. Varmt och härligt.
MEN sjukhuset hade inte ringt. Vad vi har fått är en kallelse till den 19e och så ett käckt brev om att de Neurologiska undersökningarna var helt normala. DET var riktigt skönt, men det är ju MR’en som vi undrar så mycket över.
Nu ringde de tillbaka från sjukhuset, erbjöd en telefontid imorgon. Men jag kunde inte acceptera det, jag bad sköterskan lägga in en lapp på läkarens bord med en hälsning ifrån mig. Jag hoppas hon återkommer under dagen. Jag är ju inte så van att bli behandlad som ”vem som helst”. Har ju haft förmånen att kunna ringa direkt på läkarens mobiltelefon etc. Att bli nekad och tvingad att stå i kö för att få ett så livsavgörande besked känns såå svårt. Kan inte tänka på någonting annat, och jag lovar er att jag skulle behöva tänka på jobbet efter en veckas frånvaro…
Varför har de inte ringt som de sa? Vad har de svenska röntgenläkarna sett? Detta är sjukt jobbigt.
Ja, vår semester var riktigt skön och ROLIG. Det var härligt att få umgås hela stora familjen, vi var 14 pers som åkte. Vi hade fantastiskt väder och vi kunde verkligen koppla av. Men det hade varit fint med ett litet meddelande att allt såg bra ut på MRen….
Jag skriver mer efter de har ringt.
