Idag fyller W 11 år!!!! Det känns alldeles fantastiskt att han nu är 11 år och får fira sin dag och få må riktigt riktigt bra. Han är så himla glad och lycklig nu, och det är en ynnest att få vara hans mamma och följa honom genom hans liv. Han har blivit så stark av allt han tvingats gå igenom. Det kommer att prägla hela hans liv. Han ska bara vidare på något sätt, när motgångar kommer så stångar han sig bara igenom utan att gnälla särskilt mycket. Jag är faktiskt imponerad av denna förmåga. Själv känner jag efter så himla mycket och vältrar mig just nu i självömkan, vilket egentligen är det värsta jag vet…

Igår berättade fröken att han häromveckan somnat i en soffa, lite oroande då det verkligen inte låter som han. Det var förmodligen en liten svikt. Noterar det här för det kan vara bra att veta när svikterna kommer och hur de ser ut. Vi håller ju fortfarande på att lära oss om Addison och hur det påverkar just W.

Nästa vecka är det dags för provtagningar igen. Vi har försökt tigga till oss en ny chemerism, vill se att 100% inte var ett ”felprov”. Jag hoppas att vi får det. Nu har vi kommit in i ett nytt fack där ekonomin räknas, tror jag. Det ser vi dock bara som positivt! Det är ju värt att fira bara det! Att få obegränsat med resurser är ju fantastiskt, men visar oxå på allvaret.

Idag åker vi till Gesunda, firar med en helg på skidor, det näst bästa W vet (fotbollen står ju högst i kurs). Ska bli superhärligt!!