W började skolan den 2 maj. En vän sa att jag glömt att skriva det, så jag ville bara dokumentera det. Han har en del restriktioner, inte duscha efter gympan (många baciller i duscharna), han äter i ”egen” matsal och har egen toalett. Jag har skrivit ”akutinstruktioner” om något skulle hända och vi – mot förmodan – inte går att få tag i.
Skolan och framförallt fröken är som vanligt fantastiska! Skolsköterskorna och fröken har haft möte med Anki från sjukhuset, de är såå noggranna och oerhört hjälpsamma! Första veckan blev det bara 1,5 dagar, då det var mycket sjukhus och helgdagar. Men denna vecka ska det bli lite mer. W är sååå lycklig över att vara tillbaka! Hans enda önskan nu är att allt blir som vanligt.
Jag är helt sänkt. Både Micke och jag faktiskt. Jag är helt apatisk, inte mycket kan få igång mig just nu… Jag är så ledsen över allt så det gör ont i hela min kropp. Jag orkar ingenting. Det är helt färdigt! Fram till nu har jag faktiskt lyckats hålla en ganska käck och glättig fasad, inbillar jag mig iaf. Men inte nu. Jag hoppas att alla har överseende med det…
Vi kommer att komma tillbaka… det blev bara ett slag för mycket nu med det här med Sten. Men vi kämpar, hela familjen, för att allt ska bli som vanligt igen. Så snart…

Håller med Sarah strunt i masker o fasader, var som ni känner er! Underbart att W är i skolan vilken framgång!
Skippa glättigheten o det käcka humöret! Ni har haft en påfrestning utöver det vanliga och det kommer att ta ut sin rätt. Paca er och låt tiden göra sitt… Härligt att W fått komma tillbaka till en mer vanlig vardag!